onsdag 2 september 2015

Fiske i Thailand, del 2

Efter den första landade karpen förväntar vi oss att det ska ta en timme eller två innan näst napp kommer. Det har Eddie förklarat för oss att så brukar det vara. Så vi beställer frukost till swimmet. Tänk om man kunde göra det vid Ursjön eller Rögledammar. Haha.


Ganska omgående efter frukost får vi nästa run. Jag kan säga att de run man får av Siamesiska karpar, Amazoniska malar eller Arapaimor, är inte som de run vi är vana vid hemma. Det är mer som om linan fastnat i ett JAS 39 Gripen. När man står vid spöet så ifrågasätter man om man verkligen kan slå ifrån baitrunnern när rullen snurrar så fort, är slirbromsen för hårt ställd så flyger väl spöet ur händerna?!

Fisk 2 är Christins. Hon är definitivt inte förbered på fiskens enorma styrka trotts att hon sett mig brottas med föregående fisk. Men efter 10 min slit så är fisken i håven.

Christin med glädje över fångsten blandat med skräck över att en Arapaima kanske kommer och biter henne i tån :)
Efter två timmars fiske har vi landat 3 karpar och bommat 2. Vid sjöns 18 swim är endast 3 swim upptagna så fisketrycket är lågt denna dag. Vi är de enda som fått fisk efter de första två timmarna.


Karparna vi får ligger på mellan 15-35 kg. Detta är små fiskar för arten då de kan väga över 150 kg. Största i Jurassic ligger på ca 80 kg.

Nu säger Wat att han tycker att vi ska flytta predatorspöet. Alla tips är välkomna då man definitivt inte är ett proffs efter 2 timmars fiske.
Jämte swimet vi fiskar (Swim 2) så står det ett stort träd och skuggar vattnet. Ditt slänger jag den döda fisken och mäskar ut ett gäng fiskar runt mitt bete. Vid denna tidpunkt är jag osäker på vilka arter i sjön som  äter död fisk, men jag vet att Arapaiman gör det.


Efter 20 min så får vi hugg på predatorspöet och jag kan inte tro att det är sant, har jag krokat en Arapaima? Eftersom det är predatorspöet så finns bara Arapaiman i huvudet på mig. En fisk som jag inte ens vågat drömma om att fånga, inte första gången man försöker.

Det dyker upp lite folk runt mig när jag drillar och massa olika arter namedropas. Denna fisk gör en rusning som är helt störd, troligtvis bättre live än på film, men jag måste lägga ut ett videoklipp här.


Jag blev naturligtvis väldigt glad när jag såg att det var en Amazonian redtail som tagit mitt bete. Det är en fantastiskt fin fisk. I del 1 skrev jag att den siamesiska karpen var den värsta, starkaste fisk jag mött. Denna redtail tog nu över den platsen.


Vid lunch hade vi fångat 5 fiskar. 4 karpar och en redtail. Vår dag var redan vid denna tidpunkten lyckad. Vi hade 5 fiskar och de andra två swimmen hade tagit totalt 1 fisk.

Bland folk runt sjön började the lucky honeymooners from Sweden florera. - What bait are you using, frågade folk. - Swedish bait mechanics, shitty lobster, svarade jag, i ett försök att göra ett Svenskt avtryck utomlands.

Christins andra karp väger så mycket så Steve får gå i och hjälpa henne lyfta
Nu ska jag åka till Ursjön och hinner därför inte skriva mer. Jag har en resa på över 4 timmar upp och vill vara på plats innan 15:00.

Jag fortsätter med del 3 ASAP...

2 kommentarer: